Tandvärk kan vara molande, huggande, bultande eller uppstå när du biter. Här går vi igenom sju vanliga orsaker, vilka tecken du inte bör ignorera och när det är dags att kontakta tandläkare.

Visdomständer är de sista tänderna som bryter fram, oftast mellan 17 och 25 års ålder. För vissa orsakar de aldrig några problem, medan andra kan uppleva smärta, svullnad eller återkommande inflammationer. Men hur vet man om en visdomstand behöver tas bort och när är det dags att kontakta tandläkaren? Vad är en visdomstand? De flesta människor får fyra visdomständer, en längst bak i varje käke. Eftersom de kommer sist finns det inte alltid tillräckligt med plats i munnen. Då kan tanden växa snett, bara delvis bryta fram eller stanna kvar under tandköttet. Det är just dessa situationer som oftast leder till besvär. Vanliga symtom på problem med visdomständer Alla visdomständer behöver inte behandlas. Om de däremot orsakar problem kan du uppleva: Värk längst bak i munnen Svullet eller ömt tandkött Svårigheter att gapa Dålig smak eller dålig andedräkt Mat som fastnar runt tanden Smärta när du tuggar I vissa fall kan en infektion uppstå i tandköttet runt den delvis frambrutna tanden, vilke

Att välja tandborste kan kännas som en enkel sak, men faktum är att rätt tandborste och rätt borstteknik har stor betydelse för din munhälsa. I butikshyllorna finns allt från mjuka och hårda tandborstar till avancerade eltandborstar med olika funktioner. Men vilken är egentligen bäst? I den här guiden går vi igenom vilka tandborstar som är bra, vilka som kan vara mindre lämpliga och vad du bör tänka på när du borstar tänderna. Med rätt vanor kan du minska risken för karies, tandköttsinflammation och slitage på tänderna. Varför är tandborstningen så viktig? Varje dag bildas en tunn bakteriebeläggning, även kallad plack, på tänderna. Om placket inte borstas bort regelbundet kan det leda till: Karies (hål i tänderna) Tandköttsinflammation (gingivit) Tandlossning (parodontit) Dålig andedräkt Missfärgningar Genom att borsta tänderna noggrant två gånger om dagen med fluortandkräm håller du både tänder och tandkött friska. Vilken tandborste är bäst? Det viktigaste är inte vilket märke du välj

Muntorrhet som läkemedelsbiverkning kan påverka hela munhälsan. Artikeln förklarar varför besvären uppstår, vilka mediciner som oftast ligger bakom och hur du kan minska risken för karies, svamp och andra problem.

Orsaker 1. Sliten emalj Emaljen är kroppens hårdaste vävnad, men den kan ändå slitas med tiden. När emaljen blir tunnare exponeras dentinet, det känsliga lagret under emaljen som står i kontakt med tandens nerv. Då kan du uppleva ilningar när du äter eller dricker något kallt, varmt eller sött. Vanliga orsaker till sliten emalj är: För hård tandborstning Hård tandborste Tandgnissling eller tandpressning Syra från mat och dryck 2. Tandköttet har dragit sig tillbaka När tandköttet drar sig tillbaka blottas tandhalsarna. Till skillnad från tandkronan saknar tandroten ett skyddande lager av emalj, vilket gör området betydligt känsligare för kyla, värme och beröring. Vanliga orsaker till tillbakadraget tandkött är: För hård tandborstning Tandlossningssjukdom (parodontit) Åldrande Felaktig borstteknik 3. Syraerosion Sur mat och dryck kan gradvis lösa upp tandemaljen. Med tiden blir emaljen tunnare och tänderna mer känsliga. Exempel på livsmedel och drycker som kan orsaka syraerosion: Läsk E

Karies uppstår när bakterier i plack omvandlar socker till syror som stegvis löser upp tandemaljen. Angreppen börjar ofta där tandborsten har svårt att nå, till exempel mellan tänderna, och utvecklas därför ibland utan att du märker det. Hos vuxna kan de första förändringarna synas som matta vita fläckar på emaljen eller mörkare partier på blottlagda rötter. Hur ett hål bildas I munnen lever många bakterier naturligt. När du äter kolhydrater, särskilt sötsaker, sjunker pH-värdet i placket och mineraler lämnar emaljen, en process som kallas demineralisering. Saliven höjer därefter pH och återför mineraler, men vid täta mellanmål hinner den inte reparera skadorna. Emaljen blir då porös och ett hål kan börja formas. Fluor gör ytan starkare och tandläkaren kan rekommendera extra fluor när risken är förhöjd. Muntorrhet på grund av läkemedel eller sjukdom försvagar skyddet ytterligare och är en känd riskfaktor. Tidiga tecken att hålla koll på Sjukdomen är länge symptomfri. En vit kritaktig r